Jag planerar redan för min blivande trädgård och jag tänker redan i höst gräva ner perenner som får en chans att etablera sig innan vintern och sedan får en fin start när våren kommer 2027
I november ska jag också plantera tre röda Florentina-rosor i trottoaren utanför vår entré och porten in till innergården. Efter ett långt letande efter den rätta rosen, en som passar husets fasad, klarar väder och vind och dessutom är remonterande, föll valet till slut på Florentina.
Det är en vacker klätterros med täta, romantiska blommor i en riktigt djup röd ton. Den blommar flera gånger under säsongen, från sommaren och långt in på hösten, och kan bli omkring 2–3 meter hög. Bladverket är mörkgrönt och blankt och rosen är känd för att vara både frisk och tålig. Doften är ganska svag, men det var framför allt de maffiga röda blommorna jag var ute efter, så där får jag helt enkelt kompromissa lite.
På vår innergård finns redan en hel del buxbom, vildvin, höstanemon, bolltistel, syren, ormbunkar och några gröna växter jag ännu inte lyckats sätta namn på.
I höst tänker jag komplettera med daggkåpa, vipphortensia och hortensian Annabelle. Jag ska också gräva ner mängder av vårlökar i ljusa, mjuka kulörer. Det känns fint att få börja med trädgården redan nu, långt innan huset är klart. Som att plantera lite av livet vi ska leva där i förväg.
Det är verkligen ingen hemlighet att jag inspirerats stort av Ett Hem i Stockholm. Deras trädgård är ljuvlig på min egen innergård drömmer jag om att skapa liknande stämning.
Framtidsplanen 2028 är att bygga ett orangeri i ena delen av innergården med en typ sömlös anslutning till köket. Håller tummarna för att det finns tillräckligt med yta, att man får bygglov och att det är möjligt.
Alltså, hur fint?! Den här bänkskivan, med exakt den här arbetade kanten, var först tänkt till köksön i vårt nya kök. Nu lutar det ju åt att vi väljer en helt annan sten, men hyllorna, växterna och bokhögarna, allt åker rakt ner i inspirationsmappen. Läs mer här om köksplanerna.
Drömmen är såklart att innergården används på detta sätt under vintern. Tänk vad mysigt! Längtar!
Alla bilder är lånade av Ett Hem, bästa hotellupplevelsen jag haft i Sverige.
Det har nästan börjat bli mörkt om morgnarna när jag går upp. Klockan är sex när jag tassar barfota nerför den gröna trappan mot köket och dagens första kopp kaffe.
Först mina morgonrutiner med kallt dopp, citronvatten och pads under ögonen. Jag känner mig nästan halv om jag inte får göra de där sakerna när jag vaknar. Rutiner är viktiga för måendet tänker jag som får typ ångest om jag åker bort och inser att jag inte har en citron nerpackad för att pressa i vattnet på hotellrummet… Haha. Kanske lite knasigt, men alla har väl sina grejer?
Idag är det tisdag och jag filar lite på en presentation som jag ska hålla på torsdag. Den är ganska kort, och just det är en utmaning i sig att försöka få in så mycket relevant som möjligt på begränsad tid, samtidigt som man vill vara lite rolig och lämna lyssnare med något tänkvärt och inspirerande.
Jag har byggt upp mina minutrar på detta sätt:
-Rolig öppning: I huvudet på bloggaren – kontra entreprenörskap. -Maskineriet bakom: strategi, budget, produktion, försäljning. -Flera ekonomiska ben: vad jag lärde mig från mitt förra jobb och hur jag applicerat det. -K. LAGERQVIST: varför jag byggde ett varumärke som skulle vara frikopplat från mig själv. -Vändpunkten: tillväxt är inte alltid målet, jag har börjat skala ner och välja lönsamhet och livskvalitet. -Framtidsbilden + Varberg: företagandet ska bära livet, inte äta upp det. Avslut och tack.
Nyfiken på helheten? Kan kanske dela här sedan.
”Vad ska du göra idag?” frågade min man innan han slank ut genom dörren, och jag kände hur jag höll in en stor suck.
Det är ju vardag nu med lugnet jag har längtat efter. Men när jag väl befinner mig mitt i det känner jag mig plötsligt lite uttråkad och oinspirerad. Så idag tänker jag fylla tisdagen med sådant som boostar mig. Morgonträning, bastu, en lång promenad, genomgång på kontoret och sedan jobb från soffan. Kanske boka biobiljetter till ikväll också. Och baka ett bananbröd med choklad och zucchini? Nu ska jag sparka igång den här vardagen.
Just nu ser det ut så här i vårt blivande kök, i vårt kommande hem. Imorgon är det första september och då drar renoveringen igång på riktigt när hantverkarna kliver in.
Under sommaren har min man rivit, med stor hjälp av våra barn, och nu är det dags för nästa steg. Det ska gjutas en ny platta, läggas golvvärme och därefter kalkstensskivor. Min förhoppning är att vi samtidigt ska kunna sänka golvet en aning så att rummen upplevs luftigare och får lite mer takhöjd, men vi får se vad som faktiskt är möjligt när arbetet väl börjar. En annan stor fördel med att få ner golvnivån är att köksfönstret då förhoppningsvis hamnar ovanför bänkskivan istället för att försvinna ner bakom den.
När gipsskivorna revs uppdagades en gammal dörröppning ut mot trädgården och det glädjer mig verkligen. På flera platser i huset visar det sig faktiskt att vi snarare återställer den ursprungliga planlösningen än förändrar den. Det känns väldigt bra, som att huset sakta får tillbaka något av det som en gång var.
Jag har den senaste tiden känt mig lite uppgiven över hela den här satsningen och omfattningen av projektet. Det har liksom glidit mig ur händerna en aning, samtidigt som min man varit väldigt engagerad i rivningen, samtalen med hantverkarna och hela arbetet kring bygglovet. Inte för att jag har känt mig utanför eller exkluderad – snarare har jag blivit oinsatt och därmed tappat intresset lite på vägen.
Livsfarligt om man är en person som jag, som absolut inte får något vettigt ur händerna utan fokus, driv och ett brinnande intresse. Otaliga turer med planritningar för köket, materialval och märkliga lösningar har känts övermäktiga och insikten om att huset dessutom har alldeles för få väggar att hänga konst på har gjort mig orimligt deppig.
Men igår satte vi oss i bilen och styrde mot Malmö för att kika på kökslösningar och plötsligt klarnade det lite. Nu känns det som att bitarna börjar falla på plats och att vi nog ska lyckas ro det här i hamn. Förhoppningsvis både flytta in och fortfarande vara gifta när huset står klart…
Vi hade bokat möte med Johanna på Kulladals Kök. Våra vägar korsades faktiskt för många år sedan, när Johanna drev bloggen Aprill Aprill. Kan det ha varit 2010? Kors, vad tiden går, det är ju sexton år sedan…
I alla fall. Numera arbetar denna stjärna med dessa otroligt vackra kök och det var en fröjd att kliva in i deras showroom och komma lite närmare känslan av det kök vi själva ska leva med under många år framöver.
Otaliga ritningar, idéer och lösningar har skickats fram och tillbaka mellan min man och Johanna under de senaste månaderna. Det har vridits och vänts på det mesta, men efter gårdagens möte tror jag faktiskt att vi har landat i en riktigt bra kompromiss, både när det gäller planlösning, kulörer och materialval.
Nu börjar jag äntligen kunna se det framför mig.
Min man har under många år beundrat Artilleriet Kitchen och deras val av röd natursten på både bänkskiva och fläktkåpa. Jag med såklart, de gör ju allt så otroligt bra.
Samtidigt har jag haft svårt att se hur en sådan lösning skulle kunna passa vårt hus och dess karaktär. Jag har istället sneglat åt mer klassiska kakelplattor, en målad och inbyggd fläktkåpa, grafitgrå kalksten som plockar upp golvet och så vidare…
Men så kom vi över några inspirationsbilder som öppnade en helt ny dörr i mitt huvud. Plötsligt kan jag faktiskt se hur en mer uttrycksfull sten skulle kunna passa väldigt fint ihop med det shakerkök vi ska bygga.
För mig handlar det så mycket om att kunna visualisera helheten. Lamporna, växterna, konsten, materialen och framför allt livet som ska levas där. Jag tuppslattar inte när kök blir för vräkiga, perfekta, stilrena och opersonliga. Bilden längst ner till höger är ett sådant exempel för mig. Hur ska man kunna stöka runt, laga mat och trivas där, tänker jag?
Men stenen… den har jag börjat tänka om kring. Nu kan jag faktiskt se hur vi skulle kunna väva in den på vårt sätt och låta den bli en del av ett varmt, levande och personligt kök.
Jag kollar vidare på kulörer till köksluckor och köksö. Min man är stor motståndare till den gula, så den får tydligen gå bort… Ghaaa! Så. Många. Kompromisser. Jag har aldrig varit med om detta tidigare. Det gör mig både ödmjuk och förbannad.
Vi kom till exempel överens om att jag får välja blandare om han får sin ångugn. Fattar inte ens varför han ska ha en ångugn, han lagar ju knappt någon mat… Men då hävdar han bestämt att han gärna skulle laga mer mat om jag bara slutade ta kommandot över hela köket och putta ut honom därifrån.
Hahahaha. Tur att stackarn åtminstone får vara chef över tvättstugan så att han slipper känna sig helt oduglig. Skämt åsido. Jonas är faktiskt bra på att laga mat. Det tar bara en sådan himla tid och blir så mycket mer omständligt när han gör det. Herregud, kan jag inte bara få vara bäst på NÅGOT någon gång förresten? Han kan ju typ allt, människan.
Nåväl. Gul köksö bort. Ångugn in. Blandaren är min. Äktenskap och renovering verkar vara lika med otrolig övning i kompromisser.
Från det ena till det andra. Jag har gjort ett moodboard med mina drömköp inför flytten. Kommer såklart inte ha råd med allt, men let a girl dream a little, please.
Servisen är från Gustavsberg, besticken Bernadotte från Georg Jensen, lampan från Örsjö Belysning, vitrinskåpet från IKEA, kaffebryggaren från Aarke och hållaren för rökelse från Astier de Villatte. Den tänker jag ska få stå på kakelugnen…
Just det, glasen kommer från Bobo och dem kommer vi faktiskt att beställa. Där är vi överens. Likaså om kaffebryggaren. Framsteg! Fåtöljen Aluminium av Mats Theselius har vi tittat på ända sedan vi flyttade in på Handelsgatan 2007. Så man tänker ju att någon gång i livet kanske man faktiskt ska ta sig råd? Sälja en aktie eller två och köpa en fåtölj? Rimligt ändå.
Har dessutom lagt en bevakning på ett bord på Auctionet…
Jag tror faktiskt att jag har fått tillbaka min glöd och riktning inför renoveringen, inredningen och flytten nu. Det känns kul igen och det var nog precis vad jag behövde.
Nä, nu ska jag sätta mig och gå igenom en presentation jag ska hålla senare i veckan. Hoppas ni får en fin dag.
Igår fixade jag med kampanjbilder, en deadline och sprang iväg på pilates vid lunch.
Därefter snacksade jag en kreativ lunch medan jag arbetade med bilder. Äggröra, riven zucchini, tomater och ett fröbröd med banan och nötsmör.
Sedan svidade jag om och laddade inför kvällens konsert på Ullevi – Swedish House Mafia. Oj vad jag längtat!!!!
Vi tog tåget och det var knappt vi fick plats. Vi stod som packade sillar hela vägen dit och steg sedan ut i ett Göteborg där regnet stod som spön i backen. Men jag spanade in prognosen och det verkade som om det skulle vara uppehåll runt spelningen vid åtta…
Fyfan vilken flopp! Vi stod och väntade i flera timmar inne på arenan för att sedan behöva utrymma ihop med 70 000 andra på grund av att ett åskväder dragit in. Pisseblöt, deppig och trött lommade vi hem. Vaknade och var på så dåligt humör idag. Måste försöka peppa upp mig själv.
Jag vet att en gratis konsert ska äga rum vid 13.30 på Götaplatsen men vi kommer inte gå dit. Tror det kommer bli kaos. Men kul såklart för de som ej köpt biljetter.
Tackar min lyckliga stjärna över att vi även köpt biljetter till kvällens konsert också, för att gå med barnen och dela upplevelsen med dem. Så det är absolut inte synd om oss men det var en riktigt pissig fredag måste jag ändå få tycka. Stackars killar som laddat och planerat inför denna helg – hoppas de får lyckade spelningar idag.
Så kul att ni gillade plaggen i den nya kollektionen!
(Reklam)
Vissa plagg sålde slut nästan med en gång och det gör mig så glad att just rutan blev en sådan favorit hos er. Tack för det! Nästa släpp kommer i september och då dyker bland annat de här byxorna upp tillsammans med en matchande jacka. Så himla fint!
Och hösten då. Den ligger framför oss och september ser redan ut att bli både rolig och innehållsrik. Jag ska föreläsa, åka till Belgien och jobba och dessutom anordna ett retreat här i min hemstad. Men jag längtar minst lika mycket efter allt det där som händer däremellan. Mysiga kvällar hemma med familjen, långa middagar, bastu, tända ljus, biobesök och så drar renoveringen äntligen igång. Roligt!
